Svenska FN-förbundet — Om Skolmat blir kunskap
Kostenheten Hammarö samarbetar med FN i detta projekt!
Vi som skriver här arbetar inom kostenheten i Hammarö kommun. Vi skriver om god mat inom och utanför kommunen med tips, förslag och inspiration.
söndag 22 september 2013
lördag 31 augusti 2013
Klimatsmart servering utan svinn
Fredagen den 30 augusti var det ekologiska tunnpannkakor, vispad grädde o sylt på menyn, skolorna Hammarö kommun.
Jag var på Lillängens skola där vi förutom tunnpannkakor erbjöd matgästerna salladsbord och en grönsakswok.
Den stående frågan under lunchen var: hur många pannkakor får vi ta? De första gästerna svarade vi (Sofie o Ewa): två åt gången, till slut blev svaret: ät så mycket ni vill men vi vill inte se några pannkakor i "svinnhinken".
Efter lunchservering och en titt i "svinnhinken" kunde vi konstatera att om vi pusslade ihop resterna så blev det ungefär en pannkaka. Det kallar jag en klimatsmart servering!
Kommentarer under lunchen: det här är det godaste vi får, jag åt så jag blev yr i huvudet, när får vi pannkakor igen, det här vill vi ha en gång i veckan, jag tappade räkningen på hur många pannkakor jag åt!
Även om det inte är någon större prestation från oss kockar med fabricerade tunnpannkakor, så är det ändå roligt att ha en sån lunchservering i alla fall en gång per termin. Inga pannkakor kvar i köket och ej heller några i "svinnhinken" och bara nöjda matgäster!
http://www.youtube.com/watch?v=y7lU98NMMPA Plättläggen med Tore Skogman
Ewa Asker, provkökskock
Jag var på Lillängens skola där vi förutom tunnpannkakor erbjöd matgästerna salladsbord och en grönsakswok.
Den stående frågan under lunchen var: hur många pannkakor får vi ta? De första gästerna svarade vi (Sofie o Ewa): två åt gången, till slut blev svaret: ät så mycket ni vill men vi vill inte se några pannkakor i "svinnhinken".
Efter lunchservering och en titt i "svinnhinken" kunde vi konstatera att om vi pusslade ihop resterna så blev det ungefär en pannkaka. Det kallar jag en klimatsmart servering!
Kommentarer under lunchen: det här är det godaste vi får, jag åt så jag blev yr i huvudet, när får vi pannkakor igen, det här vill vi ha en gång i veckan, jag tappade räkningen på hur många pannkakor jag åt!
Även om det inte är någon större prestation från oss kockar med fabricerade tunnpannkakor, så är det ändå roligt att ha en sån lunchservering i alla fall en gång per termin. Inga pannkakor kvar i köket och ej heller några i "svinnhinken" och bara nöjda matgäster!
http://www.youtube.com/watch?v=y7lU98NMMPA Plättläggen med Tore Skogman
Ewa Asker, provkökskock
måndag 19 augusti 2013
Köket Götetorp har fått en ansiktslyfning.
Under sommaren har det hänt en hel del i köket Götetorp.
Nytt golv, köksö, frys och kyl upprustad och en öppen o ljus salladsberedning.
Här klipps bandet och det är invigning och skål i pommac.
Nytt golv, köksö, frys och kyl upprustad och en öppen o ljus salladsberedning.
Här klipps bandet och det är invigning och skål i pommac.
onsdag 10 juli 2013
Grattis Katarina Grützelius!
20 glada och duktiga kockar vann med egna vegetariska recept.
En vinnare var Katarina Grützelius. Hon jobbar som kock i köket Hammarlundens skola
i Hammarö kommun.
Vinnarna får en plats på Restaurangakademins heldagsutbildning den 30 oktober.
Utbildningen leds av årets kock 2002 Andreas Hedlund och Guldkovinnaren 2007
Karin Lindgren.
GRATTIS KATARINA! DET ÄR DU VÄRD!
| Katarina Grützelius. |
Kock i skolan 2013
Arla Foddservice har i år igen utlyst en tävling bland kockar som lagar skolmat.20 glada och duktiga kockar vann med egna vegetariska recept.
En vinnare var Katarina Grützelius. Hon jobbar som kock i köket Hammarlundens skola
i Hammarö kommun.
Vinnarna får en plats på Restaurangakademins heldagsutbildning den 30 oktober.
Utbildningen leds av årets kock 2002 Andreas Hedlund och Guldkovinnaren 2007
Karin Lindgren.
GRATTIS KATARINA! DET ÄR DU VÄRD!
torsdag 20 juni 2013
onsdag 19 juni 2013
Smygpremiär Super-super-supergod korv.
I dag var det smygpremiär på Hammarö- och Karlstads egen korv.
Elever på Lillängskolan fick provsmaka och det blev något av en korvsuccé.
Skalan var allt från god till super-super-supergod.
Ewa Asker och Marita Johansson blir först ut att provsmaka.
Korven är av typ frukostkorv som är kryddad med bland annat chili och paprikapulver.
Tre nöjda "provsmakare" som tyckte det smakade mera.
Till höstterminen kommer vår egen korv att finnas med på menyn men först ska den döpas. Hur det ska gå till återkommer vi med.
Tack till Värmlandschark som kom med idén om en egen korv för Hammarö och Karlstad.
Uteservering.
Tisdag den 18 juni fick jag förmånen att vara med på "uteservering"
för de boende på Gunnarskärsgården.
Solen sken och det bjöds på sill, färskpotatis o dragspelsmusik.
Dagens rosor till Lena, Robert och Ulla i köket som såg till att all
mat blev tillagad, kom ut och blev serverad.
Rosor även till all personal på avdelningarna som såg till att alla lunchgäster
kom på plats och till musikanterna som underhöll med dragspelsmusik!
för de boende på Gunnarskärsgården.
Solen sken och det bjöds på sill, färskpotatis o dragspelsmusik.
Dagens rosor till Lena, Robert och Ulla i köket som såg till att all
mat blev tillagad, kom ut och blev serverad.
Rosor även till all personal på avdelningarna som såg till att alla lunchgäster
kom på plats och till musikanterna som underhöll med dragspelsmusik!
Visst har jag ett roligt jobb, den ena dagen är inte den andra lik!
Ewa Asker/provkökskock Hammarö kommun
torsdag 13 juni 2013
En annorlunda dag i "skafferiet" tillsammans med kocken Jonas Byh.
Onsdagen den 12 juni var jag och pryade i köket Långseruds Friskola. Vill passa på att tacka för ett varmt mottagnade och stor gästfrihet!
Köket och skolrestaurangen är hjärtat, tror i hela bygden. När skolbarnen ätit klart var det dags att öppna dörrarna för nästa servering. Då blev det en helt vanlig lunchservering där vem som helst kunde komma in och äta lunch eller köpa med en lunchlåda.
Så börjar min dag i Skafferit hos kocken Jonas Byh: när jag öppnar dörren och kliver på möts jag av doften av nybakat bröd. Jonas berättar att en gång i veckan börjar han klockan 06,00 och då sätter han en deg på 10 liter och bakar matbröd för hela veckan.
Frukosten är uppdukad och idag serveras fil, corn flakes och hemmagjord hallonsylt.
Skolrestaurangen liknar ingen annan jag besökt. Här var det bord och stolar från loppis och grannar. Ingen sittplats var den andra lik. Mycket gediget och hemtrevligt.
När det var dags för lunch- och salladsförberedelser var det bara att gå ut och plocka sallad, lök, dill, persilja med mera.
I köket lagas ungefär 130 portioner. Utav det går 30 till två äldreboenden, 20 till förskolan och 80 portioner serveras i skol- och lunchrestaurangen.
Jonas lagar all mat från grunden. Älgjaktslaget i kommunen skänker två älgkalvar varje år. Föräldrar och grannar skänker bär och kantareller. Nötköttet som serveras kommer från djur som gått och betat i Långserud. De slaktas och styckas på Kils slakteri.
Jonas äter lunch tillsammans med elever och pedagoger och får på så vis "direktinformation" vad som är bra och vad som är mindre bra, önskemål med mera. Alla är delaktiga. Det sitter med en pedagog vid varje bord.
Torsdagens meny är tex mex buffé, vid sådana serveringarn kommer elever till köket och hjälper Jonas med att skära och hacka grönsaker. Att eleverna är i köket och hjälper till är inte ovanligt säger Jonas.
Till nästa termins schemaläggning ska lunchen planeras in som en lektion. Spännande! Det ska jag följa upp och se hur det går.
Vid allmänhetens lunchservering gick jag ut och drack kaffe och pratade med gästerna. Alla gav ett högt betyg till Jonas mat och sa att det här skulle alla skolor ta efter, ett bra sätt att få bort de gamla fördomarna om att skolmaten är mindre bra. Kan inte göra annat än att hålla med för jag vet av egen erfarenhet att maten vi serverar i våra skolor är vällagad, god och av hög kvalitet.
När lunchen var över kom Jonas och visade mig hinken där man skrapat av matresterna, det var inte mätbart en gång. Jag tror receptet är: delaktighet/samarbete, alla känner ansvar och naturligtvis att maten är gôrgo som en elev beskrev dagens lunch som var korv Stroganoff och ris.
Köket och skolrestaurangen är hjärtat, tror i hela bygden. När skolbarnen ätit klart var det dags att öppna dörrarna för nästa servering. Då blev det en helt vanlig lunchservering där vem som helst kunde komma in och äta lunch eller köpa med en lunchlåda.
Så börjar min dag i Skafferit hos kocken Jonas Byh: när jag öppnar dörren och kliver på möts jag av doften av nybakat bröd. Jonas berättar att en gång i veckan börjar han klockan 06,00 och då sätter han en deg på 10 liter och bakar matbröd för hela veckan.
Skolrestaurangen liknar ingen annan jag besökt. Här var det bord och stolar från loppis och grannar. Ingen sittplats var den andra lik. Mycket gediget och hemtrevligt.
När det var dags för lunch- och salladsförberedelser var det bara att gå ut och plocka sallad, lök, dill, persilja med mera.
I köket lagas ungefär 130 portioner. Utav det går 30 till två äldreboenden, 20 till förskolan och 80 portioner serveras i skol- och lunchrestaurangen.
Jonas lagar all mat från grunden. Älgjaktslaget i kommunen skänker två älgkalvar varje år. Föräldrar och grannar skänker bär och kantareller. Nötköttet som serveras kommer från djur som gått och betat i Långserud. De slaktas och styckas på Kils slakteri.
Jonas äter lunch tillsammans med elever och pedagoger och får på så vis "direktinformation" vad som är bra och vad som är mindre bra, önskemål med mera. Alla är delaktiga. Det sitter med en pedagog vid varje bord.
Torsdagens meny är tex mex buffé, vid sådana serveringarn kommer elever till köket och hjälper Jonas med att skära och hacka grönsaker. Att eleverna är i köket och hjälper till är inte ovanligt säger Jonas.
Till nästa termins schemaläggning ska lunchen planeras in som en lektion. Spännande! Det ska jag följa upp och se hur det går.
Vid allmänhetens lunchservering gick jag ut och drack kaffe och pratade med gästerna. Alla gav ett högt betyg till Jonas mat och sa att det här skulle alla skolor ta efter, ett bra sätt att få bort de gamla fördomarna om att skolmaten är mindre bra. Kan inte göra annat än att hålla med för jag vet av egen erfarenhet att maten vi serverar i våra skolor är vällagad, god och av hög kvalitet.
När lunchen var över kom Jonas och visade mig hinken där man skrapat av matresterna, det var inte mätbart en gång. Jag tror receptet är: delaktighet/samarbete, alla känner ansvar och naturligtvis att maten är gôrgo som en elev beskrev dagens lunch som var korv Stroganoff och ris.
Restaurang Skafferiet. Långseruds Friskola.
Ewa Asker/provkökskock Hammarö kommun
onsdag 29 maj 2013
Egen korv!
I eftermiddag ska jag tillsammans med Charlotte, fyra elever från Hammarö och personal o elever från Karlstad till Värmlandschark och sätta ihop vår egen Hammarö-Karlstad korv.
Vad ska korven döpas till?
Det kommer att utlysas en tävling i skolorna Hammarö o Karlstad på namnförslag!
Roligt, spännande och en mycket annorlunda uppgift!
"Allting har en ände men korven den har två"
http://www.varmlandschark.se/
Fortsättning följer!
Vad ska korven döpas till?
Det kommer att utlysas en tävling i skolorna Hammarö o Karlstad på namnförslag!
Roligt, spännande och en mycket annorlunda uppgift!
"Allting har en ände men korven den har två"
http://www.varmlandschark.se/
Fortsättning följer!
Ewa Asker/provkökskock Hammarö kommun
måndag 27 maj 2013
Hantera Livs
Torsdagen den 23 maj och fredagen den 24 maj var jag (Ewa Asker) och Charlotte Gustafsson, kostchef i Göteborg på användarträff med:
DKAB Hantera livs koncept som ger tillgänglighet till verksamhetsstöd för effektiv hantering av livsmedelsartiklar samt DKAB databas som innehåller ca 50 000 livsmedelsartiklar. I systemet finns funktioner för användarna att göra livsmedelsupphandlingar och därefter uppföljning av avtalen.
Eva Fröman från EkoMatCentrum pratade om hur stor betydelse maten har för klimatet. Såväl produktion, hantering, transport som beredning orsakar utsläpp av gaser som påverkar klimatet, så kallade växthusgaser. Cirka 25% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer från matkedjan där råvaruproduktionen oftast står för den största delen
Kostenheten i Södertälje inköp av livsmedel är 44,5% ekologiska.
Inköp av ekologiska är en del av kommunens arbeta för hållbar utveckling.
Elin Waltersson berättade hur de arbetade i kommunens kök.
A och O var att tillaga o servera god- näringsriktig och välsmakande mat. Uttagna ekologisa livsmedel som alltid användes. Alla kök var krav-certifierade.

Ett KRAV-märke: Minst 25 % av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC/-märkta produkter. * Alternativt, minst 15 livsmedel byts ut till KRAV-certifierade/EU-ekologiska/MSC-certifierade.*

Två KRAV-märken: Minst 50% av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC-märkta produkter. *

Tre KRAV-märken: Minst 90% av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC-märkta produkter.*
*Minst 50% av livsmedlen i kvoten ska vara KRAV-märkta.
Diet for a clean Baltic bygger på sex kriterier eller förbättringsområden, som är viktiga för att minska miljöpåverkan och som även handlar om bättre matkvalitet:
DKAB Hantera livs koncept som ger tillgänglighet till verksamhetsstöd för effektiv hantering av livsmedelsartiklar samt DKAB databas som innehåller ca 50 000 livsmedelsartiklar. I systemet finns funktioner för användarna att göra livsmedelsupphandlingar och därefter uppföljning av avtalen.
- Förfrågningsunderlagen görs utifrån de verkliga inköpen. Genom att besluta om kommande kvalitetsmål skapas upphandlingen.
- Upphandlingsstöd och support via telefon ingår i avtalet under hela upphandlings- och avtalsperioden. Vi är engagerade i genomförandet av 25-30 livsmedelsupphandlingar per år vilket ger oss ständigt uppdaterad kompetens.
- För varje kund läses inköpsstatistik och prisfiler från t ex Menigo, Martin & Servera och Dafgård med flera in av DKAB. Funktioner som visar t ex inköpsbeteende (köp inom avtal, ekologiskt mm) ger förutsättningar att följa avtalets målsättning.
Eva Fröman från EkoMatCentrum pratade om hur stor betydelse maten har för klimatet. Såväl produktion, hantering, transport som beredning orsakar utsläpp av gaser som påverkar klimatet, så kallade växthusgaser. Cirka 25% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer från matkedjan där råvaruproduktionen oftast står för den största delen
Kostenheten i Södertälje inköp av livsmedel är 44,5% ekologiska.
Inköp av ekologiska är en del av kommunens arbeta för hållbar utveckling.
Elin Waltersson berättade hur de arbetade i kommunens kök.
A och O var att tillaga o servera god- näringsriktig och välsmakande mat. Uttagna ekologisa livsmedel som alltid användes. Alla kök var krav-certifierade.
Ett KRAV-märke: Minst 25 % av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC/-märkta produkter. * Alternativt, minst 15 livsmedel byts ut till KRAV-certifierade/EU-ekologiska/MSC-certifierade.*
Två KRAV-märken: Minst 50% av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC-märkta produkter. *
Tre KRAV-märken: Minst 90% av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC-märkta produkter.*
*Minst 50% av livsmedlen i kvoten ska vara KRAV-märkta.
Diet for a clean Baltic bygger på sex kriterier eller förbättringsområden, som är viktiga för att minska miljöpåverkan och som även handlar om bättre matkvalitet:
- God och hälsosam mat
- Ekologisk mat
- Lokalt producerad mat
- Säsongsanpassad mat
- Mindre kött och mer grönsaker/ vegetabilier (20% resp 80%)
- Mindre slängd mat
- Skolmatsalar med restaurang-stuk
- Hälsa matgästerna välkommen och presentera dagens lunch
- Trevligt bemötande i skolrestaurangen
- Gå runt och prata och höra sig för vad gästerna tycker om maten
- Fräscha kockkläder
- Fint och aptitligt upplagt
- De som tar emot disken hälsar välkommen åter/trevlig helg
fredag 10 maj 2013
Förskolekocken: Allt är inte som det borde!
Förskolekocken: Allt är inte som det borde!: Idag när jag skulle sätta mig i legorummet och äta fick jag höra kommentarer som "Sandra, du är så tokig" och "mä Sandra, du ...
http://dagiskocken.blogspot.se titta in för där finns många bra tips o idéer.//Ewa Asker
http://dagiskocken.blogspot.se titta in för där finns många bra tips o idéer.//Ewa Asker
torsdag 25 april 2013
Minska Matsvinnet
Måndagen den 22 april hade vi en halvdags utbildning * 2 i ämnet "Minska Matsvinnet".
Kursledare var Anna-Karin Landin från hushållningssällskapet.
Alla anställda och förtroendevalda i kommunen var inbjudna.
Minska Matsvinnet är ett ämne som berör oss alla och vi måste alla vara delaktiga!
Hushållningssällskapet bildades för cirka 200 år sedan och då fanns inte ordet svinn, då räckte inte maten till.
Sen 1980 och till i dag har vi ökat vår köttkonsumtion med 30%.
En tredjedel av all ätbar mat i världen slängs.
Anna-Karin hade många tips och bra idéer på hur vi kan minska svinnet. Hon gav oss också bra redskap hur vi själva kan tänka och planera för att nå målet.
Lapp på lapp blev det när vi fick skriva förslag på: vad jag kan göra nu, vad vi andra kan göra senare och vad de andra kan göra längre fram.
Anna-Karin hade mycket nöjda och belåtna deltagare och vi gick därifrån med vetskapen:
Det här kommer vi att fixa, tillsammans! En klimatsmart och hållbar servering för våra matgäster i Hammarö kommun.
Arrangör för dagen var "Klimatsmarta Gruppen" Kostenheten Hammarö kommun
Kursledare var Anna-Karin Landin från hushållningssällskapet.
Alla anställda och förtroendevalda i kommunen var inbjudna.
Minska Matsvinnet är ett ämne som berör oss alla och vi måste alla vara delaktiga!
Hushållningssällskapet bildades för cirka 200 år sedan och då fanns inte ordet svinn, då räckte inte maten till.
Sen 1980 och till i dag har vi ökat vår köttkonsumtion med 30%.
En tredjedel av all ätbar mat i världen slängs.
Vi fick jobba i grupper med olika frågeställningar, som: Hur kan vi arbeta för att minska köksvinnet? Hur kan vi arbeta för att minska tallrikssvinnet? Tillsammans kom vi på många bra lösningar:
Nu behöver vi hjälp att nå ut till våra matgäster så att alla förstår vikten av att inte ta till sig mer än vad man orkar äta upp.
Nu behöver vi hjälp att nå ut till våra matgäster så att alla förstår vikten av att inte ta till sig mer än vad man orkar äta upp.
Anna-Karin hade mycket nöjda och belåtna deltagare och vi gick därifrån med vetskapen:
Det här kommer vi att fixa, tillsammans! En klimatsmart och hållbar servering för våra matgäster i Hammarö kommun.
Arrangör för dagen var "Klimatsmarta Gruppen" Kostenheten Hammarö kommun
Ewa Asker/provkökskock Hammarö kommun
torsdag 28 mars 2013
Kostnytt
onsdag 20 mars 2013
Minska Svinnet
Måndagen den 22 april
bjuder kostenheten in till en halvdags utbildning i ämnet
”Minska Matsvinnet”
på Sätterstrand/Grimmen
Kursledare är Anna-Karin Landin Mat & kost konsult/Hushållningssällskapet.
Syfte med utbildningen är: minska livsmedelssvinnet i våra skolrestauranger för att värna om vår miljö samt kunna erbjuda en klimatsmart och hållbar lunchservering i Hammarö skolor.
Mål med utbildningen är: att kunna få till ett samarbete med skolans personal, tjänstemän, politiker som sen ger ringar på vattnet till våra matgäster så dom förstår vikten av att inte ta till sig mer än vad man orkar äta upp.
Vi tror att ett samarbete över förvaltningsgränserna är ett måste för att komma till rätta med problemet – matsvinn!
Grupp 1 08,00-11,30
Grupp 2 12,00-15,30
Vi bjuder på för- och eftermiddagsfika.
Lite ur utbildningsinnehållet:
- Vad kan man vinna på att minska matsvinn?
- Livsmedelskedjans miljöpåverkan från jord till bord, ekonomiska och etiska aspekter.
- Hur kan man öka samverkan med andra personalgrupper för att minska matsvinn?
Utbildningen varvas med korta föreläsningsdelar med fakta och praktiska övningar.
Teori varvas med erfarenhetsutbyte och konkreta idéer, förslag och rutiner som kan hjälpa till att minska matsvinnet.
Teori varvas med erfarenhetsutbyte och konkreta idéer, förslag och rutiner som kan hjälpa till att minska matsvinnet.
Välkomna!
Anmäl er till Klimatsmarta gruppen genom Ewa/
ewa.asker@hammaro.se senast måndagen den 15 april.
Anmäl er till Klimatsmarta gruppen genom Ewa/
ewa.asker@hammaro.se senast måndagen den 15 april.
Arrangör: Kostenheten/Klimatsmarta gruppen.
lördag 9 mars 2013
Vegetarisk mat
Fredagen den 8 mars så fick personalen kostenheten laga vegetarisk mat tillsammans med Milan Duvsund från Findus.
Många goda rätter och fräscha sallader var det på menyn.
Vi fick börja dagen med att lyssna på grönsaksexperten Enar Magnusson som informerade oss om "Hållbar Grönsaksodling att balansera avkastning och kvalitet med miljö- och klimathänsyn".
Många goda rätter och fräscha sallader var det på menyn.
Vi fick börja dagen med att lyssna på grönsaksexperten Enar Magnusson som informerade oss om "Hållbar Grönsaksodling att balansera avkastning och kvalitet med miljö- och klimathänsyn".
Efter föredraget delade Milan in oss i fem grupper och vi blev tilldelade recept, sen var det bara att sätta igång.
Meny
Cowboysoppa, nybakat bröd
Soja Nuggets med quinoapilaff och krämig ärthummus
Ärtbiff med vaxbönor i citrondressing
Lasagne Verona med kesopesto
Choladas marinerade quornfilé med wokgrönsaker
Ärtbiff med vaxbönor i citrondressing
Lasagne Verona med kesopesto
Choladas marinerade quornfilé med wokgrönsaker
Allt smakade mycket bra!
Tack Milan för en toppendag i köket!
Mätta och mycket belåtna efter en dag med mersmak!
Ewa Asker/provkökskock Hammarö kommun
torsdag 14 februari 2013
Visste du att:
Visste du att:
1 kilo mat kräver 10 kilo olja
Jordbruk 40%
Förädlingsindustrin 29%
Transporter 27%Hushåll 4 %
Visste du att:
Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker en dag i veckanskulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt år.
torsdag 24 januari 2013
Ekologisa inköp 2012
EKOLOGISKA INKÖP 2012
KOSTENHETEN HAMMARÖ.
Kostenheten totalt 24,4 %
1. Götetorp skola 33,4 %
2. Lillängen skola 28,6 %
3. Lunna förskola 26,0 %
BRA JOBBAT!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)



.jpg)









